DÄGGDJURENS skede sträcker sig från den tid då däggdjur med placenta uppkom till slutet av istiden, och det täcker något under femtio miljoner år.
Under denna kenozoiska tidsålder hade världens landskap ett attraktivt utseende—böljande kullar, breda dalgångar, vida floder och stora skogar. Två gånger under denna tidsperiod höjde sig Panamanäset och sjönk igen; tre gånger skedde samma sak med Berings sund. Djurtyperna var både många och olikartade. Träden svärmade av fåglar, och hela världen var ett paradis för djuren trots den ständiga kampen för övervälde bland de evolverande djurarterna.
De samlade avlagringarna från de fem perioderna under detta femtio miljoner år långa skede innehåller fossilregistren över de efter varandra följande dynastierna av däggdjur och leder rakt upp till de tider då människan själv faktiskt trädde fram.