Mycket av det som gäller de Skapande Andarnas natur och funktion i lokaluniverserna hör lämpligen till berättelsen om deras association med Skaparsönerna vid organiserandet och förvaltningen av de lokala skapelserna; men det finns hos dessa underbara varelser, i de erfarenheter som föregår verksamheten i lokaluniverserna, många drag som kan berättas som en del av denna diskussion om de Suprema Andarnas sju grupper.
Vi är förtrogna med sex faser i ett lokaluniversums Moderandes levnadsbana, och vi spekulerar mycket kring sannolikheten av ett sjunde stadium av aktivitet. Dessa olika eksistensstadier är:
1. Ursprunglig differentiering i Paradiset. När en Skaparson personaliseras av den Universelle Faderns och den Evige Sonens gemensamma aktion inträffar samtidigt i den Oändlige Andens person något som kallas ”suprem kompletterande reaktion”. Vi förstår inte denna reaktions natur, men vi förstår att den anger en medfödd modifikation av de personaliserbara möjligheter som är inneslutna i Samskaparens skapande potential. En jämställd Skaparsons födelse anger födelsen inom den Oändlige Andens person av potentialen för den framtida makan till denne Paradisson i lokaluniversumet. Vi är inte medvetna om denna nya förpersonliga identifikation av ett väsen, men vi vet att detta faktum noteras i Paradisets register över ifrågavarande Skaparsons levnadsbana.
2. Förberedande skaparträning. Under den långa perioden av förberedande träning för en Mikael-Son i organiseringen och administrationen av universer undergår hans framtida gemål ytterligare utveckling av sitt väsen och blir gruppmedveten om sin bestämmelse. Vi vet inte, men vi misstänker, att ett sådant gruppmedvetet väsen blir rymdmedvetet och påbörjar den förberedande träning som fordras för att få andeförmåga för sin framtida samverkan med den kompletterande Mikael i att skapa och administrera ett universum.
3. Den fysiska skapelsens stadium. Vid den tid då den Evige Sonen ålägger en Mikael-Son dennes skaparansvar, in närvaro av den Oändlige Anden, framför den Härskarande som styr det superuniversum till vilket den nye Skaparsonen är bestämd ”bönen om identifikation”; och för första gången framträder den blivande Skapande Andens väsen skild från den Oändlige Andens person. Och detta väsen träder direkt fram till den bönfallande Härskaranden och försvinner sedan omedelbart från vårt igenkännande och blir uppenbarligen en del av denna Härskarandes person. Den nyss identifierade Skapande Anden stannar hos Härskaranden ända till det ögonblick då Skaparsonen avreser till äventyret i rymden; då överlämnar Härskaranden den nya Andemakan åt Skaparsonen för gott och ålägger samtidigt Andemakan uppgiften om evig trohet och gränslös lojalitet. Och sedan inträffar en av de mest djupt rörande episoder som någonsin förekommer i Paradiset. Den Universelle Fadern uttalar sitt erkännande av Skaparsonens och den Skapande Andens eviga förbund och sin bekräftelse av vissa gemensamma administrativa fullmakter som har utgivits av Härskaranden för ifrågavarande superuniversums jurisdiktion.
Skaparsonen och den Skapande Anden som Fadern har förenat avreser därefter till sitt äventyr att skapa ett universum. Och de arbetar tillsammans i denna form av förening allt under den långa och mödosamma perioden av att materiellt organisera sitt universum.
4. Det livsskapande skedet. Då Skaparsonen har deklarerat sin avsikt att skapa liv, blir följden i Paradiset ”personaliseringsceremonierna” som de Sju Härskarandarna deltar i och som personligt upplevs av den övervakande Härskaranden. Detta är ett bidrag från Paradisgudomen till individualiteten hos Skaparsonens Andegemål och manifesteras för universum i form av ”den primära eruptionen” i den Oändlige Andens person. Samtidigt med detta fenomen i Paradiset blir Skaparsonens hittills opersonliga Andemaka praktiskt taget en äkta person. Härefter och för all framtid anses denna samma Moderande för lokaluniversumet som en person, och hon upprätthåller personliga förbindelser med alla de skaror av personligheter som uppkommer under det påföljande skede då liv skapas.
5. Tidsåldrarna efter utgivningarna. En annan stor förändring inträffar i en Skapande Andes evigt fortgående levnadsbana då Skaparsonen återvänder till universumhögkvarteret efter att ha fullbordat sin sjunde utgivning och erhållit full suveränitet i sitt universum. Vid detta tillfälle upphöjer den segerrike Skaparsonen, inför universumets församlade administratörer, Universums Moderande till medsuveränitet och erkänner Andemakan som sin jämlika.
6. Ljusets och livets tidsåldrar. Då ljusets och livets skede har etablerats inträder lokaluniversumets medregent i den sjätte fasen av en Skapande Andes levnadsbana. Men vi får inte beskriva naturen av denna stora upplevelse. Sådana ting hör till ett framtida utvecklingsstadium i Nebadon.
7. Det ouppenbarade livsskedet. Vi känner till dessa Moderandens sex livsskeden i ett lokalunivesum. Det är ofrånkomligt att vi skulle fråga: Finns det ett sjunde livsskede? Vi är medvetna om att när finaliterna uppnår det som förefaller vara deras slutliga ödesbestämmelse som dödliga uppstigande, registreras de såsom inträdande på levnadsbanan för sjätte stadiets andar. Vi förmodar att finaliterna har att se fram emot ännu ett annat och ouppenbarat livsskede av tjänst i universum. Det ligger därför nära till hands att vi likaledes anser Universernas Moderandar ha framför sig något oavslöjat livsskede som skall utgöra deras sjunde fas av personlig erfarenhet i universumtjänst och lojal samverkan med Skaparmikaelernas klass.