I Jerusem kommer ni att sakna de klippiga bergskedjorna som finns på Urantia och andra evolverade världar, för där förekommer varken jordbävningar eller regn, men ni kommer att fröjdas över de vackra högländerna och andra enastående variationer i topografi och landskap. Enorma områden i Jerusem bibehålls i ”naturtillstånd”, och den storslagenhet sådana trakter uppvisar övergår helt människans föreställningsförmåga.
Där finns tusende och åter tusende små sjöar men inga forsande floder eller omfattande oceaner. Det faller inget regn, inte heller förekommer stormar eller snöyra i någon av de arkitektoniska världarna, men det bildas dagligen dagg av fuktigheten som kondenseras under tiden för den lägsta temperaturen som följer på det minskade ljuset. (Daggpunkten är högre i en värld med tre gaser än på en planet som likt Urantia har en tvågasatmosfär.) Det fysiska växtlivet och morontiavärlden av levande ting behöver bägge fuktighet, men den fås till stor del från cirkulationssystemet under markytan, och det sträcker sig över hela sfären, även upp till högländernas högsta höjder. Detta vattensystem är inte helt under ytan, ty det finns många kanaler som förenar de glittrande sjöarna i Jerusem.
Jerusems atmosfär är en blandning av tre gaser. Denna luft liknar mycket Urantias luft, med tillägg av en gas som lämpar sig för andningen som morontiaklassens liv behöver. Denna tredje gas gör luften på intet sätt olämplig att andas för den materiella klassens djur eller växter.
Transportsystemet är knutet till de cirkulerande strömmarna av energirörelse, och dessa huvudströmmar av energi förekommer med sexton kilometers mellanrum. Genom reglering av fysiska mekanismer kan planetens materiella varelser färdas med en hastighet som varierar mellan trehundratjugo och åttahundra kilometer i timmen. Transportfåglarna flyger omkring hundrasextio kilometer i timmen. De Materiella Sönernas mekanismer för luftfärder har en hastighet om cirka åttahundra kilometer i timmen. Materiella varelser, och morontiavarelserna i sitt tidiga skede, måste använda dessa mekaniska transportmedel, men andepersonligheter färdas genom förbindelse med energins högre krafter och andekällor.
Jerusem och dess tillhörande världar är utrustade med tio standardgrupper av fysiskt liv som är karakteristiska för de arkitektoniska sfärerna i Nebadon. Och eftersom det inte förekommer någon organisk evolution i Jerusem, är inga former av liv i konflikt med varandra; det finns ingen kamp för tillvaron, inget överlevande av de dugligaste. I stället existerar där en kreativ anpassning som förebådar skönheten, harmonin och fulländningen i det centrala och gudomliga universumets eviga världar. I all denna kreativa fulländning finns den mest häpnadsväckande blandning av fysiskt och morontiellt liv, artistiskt kontrasterat av de himmelska artisanerna och deras medarbetare.
Jerusem utgör verkligen en försmak av den paradisiska härligheten och storslagenheten. Ni kan emellertid aldrig hoppas få en riktig uppfattning om dessa ypperliga arkitektoniska världar genom något som helst försök till en beskrivning av dem. Det finns så lite som kan jämföras med någonting i er värld, och även i sådana fall överstiger det som finns i Jerusem det motsvarande på Urantia till den grad att en jämförelse är närmast grotesk. Tills ni själva verkligen anländer till Jerusem kan ni knappast ha ens en närmelsevis riktig uppfattning om de himmelska världarna, men den tiden är inte så långt avlägsen, om er ankomst till systemhuvudstaden jämförs med er framtida ankomst till de mera avlägsna träningssfärerna i universumet, superuniversumet och Havona.
Tillverknings- eller laboratoriesektorn i Jerusem är ett vidsträckt område, som urantiaborna knappast skulle känna igen som sådant då det inte har några rykande skorstenar; icke desto mindre har dessa speciella världar en invecklad materiell ekonomi, och den fulländade mekaniska tekniken och de fysiska resultaten skulle förvåna och rentav inge vördnad hos era mest erfarna kemister och uppfinnare. Betänk att denna första fördröjningsvärld på färden till Paradiset är mycket mera materiell än andlig. Under hela er vistelse i Jerusem och dess övergångsvärldar är ni mycket närmare ert jordiska liv med dess materiella tillhörigheter än ert senare liv av framskridande andetillvaro.
Serafberget som är cirka fyra tusen sex hundra meter högt är den högsta platsen i Jerusem, och därifrån sker avfärden för alla transportserafer. Talrika mekaniska tillämpningar används för att åstadkomma den initialenergi som behövs för att komma loss från den planetariska gravitationen och övervinna luftmotståndet. En seraftransport avgår var tredje sekund enligt Urantiatid under hela den ljusa perioden, och ibland långt in i skymningen. Transportseraferna startar med en hastighet om cirka tjugofem standardmil i sekunden enligt Urantiatid och uppnår inte sin standardhastighet förrän de befinner sig över tvåtusen standardmil från Jerusem.
Transporterna anländer till kristallfältet, det så kallade glashavet. Runt detta område finns det mottagningsstationer för olika klasser av varelser som färdas i rymden med seraftransport. Nära polarkristallens mottagningsstation för gäststuderande kan man stiga upp till det pärlskimrande observatoriet och beskåda den jättelika reliefkartan över hela högkvartersplaneten.