◄ Kapitel 133
  Del 4 ▲
Kapitel 135 ►
Kapitel 134

Mellanåren

Det trettionde året (24 e.Kr.)  •  Karavanfärden till Kaspiska havet  •  Föreläsningarna i Urmia  •  Suveränitet—gudomlig och mänsklig  •  Politisk suveränitet  •  Lag, frihet och suveränitet  •  Det trettioförsta året (25 e.Kr.)  •  Vistelsen på Hermonberget  •  Väntans tid

UNDER medelhavsresan hade Jesus nogrannt studerat de människor som han mötte och de länder genom vilka han färdades, och ungefär vid denna tid fattade han sitt slutliga beslut beträffande resten av sitt liv på jorden. Han hade fullständigt övervägt och nu slutligt godkänt den plan vilken föreskrev att han skulle födas av judiska föräldrar i Palestina, och han återvände därför avsiktligt till Galiléen för att invänta begynnelsen av sitt livsverk som sanningslärare bland allmänheten. Han började göra upp planer för ett offentligt livsskede i det land som tillhörde hans far Josefs folk, och han gjorde detta av egen fri vilja.

134:0.2

Jesus hade genom personlig och mänsklig erfarenhet kommit fram till att Palestina var den bästa platsen i hela den romerska världen för att framlägga de avslutande kapitlen och framföra de slutliga scenerna i hans liv på jorden. För första gången kände han sig fullt nöjd med programmet att öppet manifestera sitt verkliga väsen och uppenbara sin gudomliga identitet bland judar och icke-judar i sitt fädernesland Palestina. Han bestämde sig definitivt för att avsluta sitt liv på jorden och fullborda sitt livsskede i dödlig gestalt i samma land där han som hjälplös baby hade gjort sitt inträde i livet som människa. Hans livsskede på Urantia började bland judarna i Palestina, och han valde att avsluta sitt liv i Palestina och bland judarna.


 
 
134:1 ►
Urantiaboken