◄ 131:1
Kapitel 131
131:3 ►

Världens religioner

2. Judendomen

131:2.1

Keniterna i Palestina räddade mycket av Melkisedeks läror från att falla i glömska, och från dessa uppteckningar—så som de har bevarats och modifierats av judarna—gjorde Jesus och Ganid följande urval:

131:2.2

”I begynnelsen skapade Gud himlarna och jorden och allt som finns i och på dem. Och se, allt han hade skapat var mycket gott. Herren, han är Gud. Det finns ingen annan än han uppe i himlen eller nere på jorden. Därför skall du älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Jorden skall vara full av Herrens kunskap, liksom havsdjupet är fyllt av vattnet. Himlarna förtäljer Guds ära, och fästet förkunnar hans händers verk. Dag efter dag yttrar tal, natt efter natt kungör kunskap. Det finns inget tal eller språk där deras röst inte hörs. Herrens verk är stort, och med vishet har han gjort allting. Herrens storhet är outrannsaklig. Han vet stjärnornas mängd, och han nämner dem alla vid namn.

131:2.3

”Stor är vår Herres kraft, och hans förstånd har ingen gräns. Så säger Herren: ’Så mycket som himmelen är högre än jorden, så mycket är också mina vägar högre än era vägar, och mina tankar högre än era tankar.’ Gud uppenbarar det som är djupt och förborgat, ty hos honom bor ljuset. Barmhärtig och älskvärd är Herren, tålmodig och stor i godhet och sanning. Herren är god och rättrådig. Han leder de ödmjuka med omdöme. Smaka och se att Herren är god! Välsignad är den som litar på Herren. Gud är vår tillflykt och vår styrka, en ständig hjälp i nöden.

131:2.4

”Herrens nåd varar från evighet till evighet över dem som fruktar honom, och hans rättfärdighet även till våra barnbarn. Nådig och barmhärtig är Herren. Herren är god mot alla, och han förbarmar sig över hela sin skapelse. Han helar dem som har förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han. Vart skall jag gå från Guds ande? Varthän skall jag fly från den gudomliga närvaron? Ty så säger den Höge och Upphöjde, han som bebor evigheten och som heter den Helige: ’Jag bor i helighet uppe i höjden, men också hos den med ett ångerfullt hjärta och en ödmjuk ande!’ Ingen kan gömma sig för vår Gud, ty han uppfyller himmel och jord. Må himmelen vara glad och jorden fröjda sig. Må alla folk säga: Herren är nu den som regerar! Tacka Herren, ty hans nåd varar evinnerligen.

131:2.5

”Himlarna förkunnar Guds rättfärdighet, och alla folk har sett hans ära. Det är Gud som har gjort oss, och inte vi själva. Vi är hans folk, fåren på hans betesäng. Hans nåd varar evinnerligen, och hans sanning från släkte till släkte. Vår Gud är den som styr bland folken. Må jorden uppfyllas av hans ära! O, att människorna måtte prisa Herren för hans godhet och för hans underbara gåvor till människornas barn!

131:2.6

”Gud har gjort människan litet mindre än gudomlig och krönt henne med kärlek och barmhärtighet. Herren känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas väg förgås. Herrens fruktan är vishetens begynnelse, att känna den Supreme är att förstå. Så säger Gud den Allsmäktige: ’Vandra inför mig och var fullkomlig.’ Glöm inte att stolthet går före undergång och högmod före fall. Bättre den som styr sitt sinne än den som intar en stad. Så säger Herren Gud, den Helige: ’Om ni vänder om och är andligen stilla, skall ni bli frälsta; i stillhet och förtröstan blir ni starka.’ De som tjänar Herren hämtar ny kraft. De stiger i höjden med vingar likt örnars. De springer utan möda, de går utan att bli trötta. Herren låter dig få ro från din fruktan. Så säger Herren: ’Frukta inte, ty jag är med dig. Var ej modfälld, ty jag är din Gud. Jag styrker dig och jag hjälper dig, jag håller dig uppe med min rättfärdighets högra hand.’

131:2.7

”Gud är vår Fader, Herren är vår frälsare. Gud har skapat universums härskaror, och han håller dem alla vid liv. Hans rättfärdighet är som väldiga berg och hans dom som det stora havsdjupet. Han ger oss att dricka från sin ljuvlighets ström, och i hans ljus ser vi ljus. Det är gott att tacka Herren och att lovsjunga den Högste, att visa kärleksfullhet om morgonen och gudomlig trohet varje kväll. Guds rike är ett evinnerligt rike, och hans herradöme varar från släkte till släkte. Herren är min herde, mig skall inget fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till rofyllda vatten. Han vederkvicker min själ. Han leder mig på rättfärdighetens vägar. Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag inget ont, ty Gud är med mig. Förvisso skall godhet och nåd följa mig under mitt livs alla dagar, och jag skall få bo i Herrens hus evinnerligen.

131:2.8

”Jahve är min frälsnings Gud, därför vill jag förtrösta på det gudomliga namnet. Jag litar på Herren med hela mitt hjärta. Jag förlitar mig inte på mitt eget förstånd. På alla mina vägar skall jag tänka på honom, och han skall styra mina färder. Herren är trofast. Han håller sitt ord till dem som tjänar honom. Den rättfärdige skall leva av hans tro. Om det inte går dig väl, är det för att synden lurar vid dörren. Människorna skördar det onda de plöjer ned och den synd de sår. Harmas inte över de onda. Om du hyser fördärv i ditt hjärta, hör Herren dig inte. Om du syndar mot Gud skadar du också din egen själ. Gud skall dra varje människas gärningar till doms med allt vad hemligt är, vare sig det är gott eller ont. Så som människan tänker i sitt hjärta, sådan är hon.

131:2.9

”Herren är nära alla dem som åkallar honom uppriktigt och sant. Gråten kan vara för en natt, men om morgonen kommer jubel. Ett glatt hjärta är som en god medicin. Herren vägrar inte dem något gott som vandrar rättfärdigt och hederligt. Frukta Gud och håll hans bud, ty det är människans hela plikt. Så säger Herren som skapade himlarna och som danade jorden: ’Förutom mig finns ingen Gud, en rättvis Gud och en frälsare. Vänd er till mig så blir ni frälsta, ni i jordens alla ändar. Om du söker mig skall du finna mig, om du söker mig av hela ditt hjärta.’ De ödmjuka skall ärva jorden och skall glädja sig åt en stor frid. Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv. De som sår vind skall skörda storm.

131:2.10

”’Kom, låt oss överlägga tillsammans’, säger Herren. ’Om era synder än är blodröda, skall de bli vita som snö. Om de än är röda som scharlakan, skall de bli som ull.’ Men de ogudaktiga får ingen frid. Det är era egna synder som har undanhållit från er det goda. Gud är hälsan i mitt anlete och glädjen i min själ. Urtidens Gud är min styrka. Han är vår tillflykt, och undertill är hans eviga armar. Herren är nära dem som har ett förkrossat hjärta. Han frälser alla som har barnets ande. Den rättfärdige måste lida mycket, men Herren räddar honom ur allt. Anförtro din sak åt Herren—förtrösta på honom—han skall åstadkomma det. Den som vistas på den Högstes hemliga plats, han skall förbli under den Allsmäktiges skugga.

131:2.11

”Älska din nästa som dig själv; hys inte agg mot någon människa. Gör inte mot någon människa sådant som du hatar. Älska din broder, ty Herren har sagt: ’Jag vill älska mina barn oförbehållsamt.’ De rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet tills dagen når sin höjd. De visa skall lysa så ljust som himlafästet lyser, och de som för många till rättfärdighet skall skina som stjärnorna i evighet. Må den ogudaktige överge ondskans väg och den orättfärdige sina upproriska tankar. Herren säger: ’Må de vända om till mig, och jag skall förbarma mig över dem. Jag skall skänka mycken förlåtelse.

131:2.12

”Så säger Gud, himlens och jordens skapare: ’Stor frid har de som har min lag kär. Mina bud är: Du skall älska mig av hela ditt hjärta. Du skall inga andra gudar ha vid sidan av mig. Du skall inte missbruka mitt namn. Kom ihåg att hålla sabbatsdagen helig. Hedra din fader och din moder. Du skall inte dräpa. Du skall inte begå äktenskapsbrott. Du skall inte stjäla. Du skall inte bära falskt vittnesbörd. Du skall inte vara lysten.

131:2.13

”Och till alla som älskar Herren över allting och sin nästa som sig själva, säger himlens Gud: ’Jag skall återlösa dig från graven. Jag skall köpa dig fri från döden. Jag skall vara barmhärtig mot era barn, och rättvis. Har jag inte sagt om mina varelser på jorden, ni är den levande Gudens söner? Och har jag inte älskat er med evig kärlek? Har jag inte kallat er att bli som jag är och att bo hos mig i Paradiset, evinnerligen?’”


◄ 131:1
 
131:3 ►