◄ 109:2
Kapitel 109
109:4 ►

Riktarnas förhållande till de skapade varelserna i universum

3. Riktarnas förhållande till olika typer av dödliga

109:3.1

Karaktären av Mysterieledsagarnas detaljerade arbete varierar enligt arten av deras uppdrag, beroende på om de är förbindelse- eller fusions-Riktare. En del Riktare lånas endast ut för sina objekts jordiska livstid; andra utges som personlighetskandidater med tillstånd till fusion för evigt om deras objekt överlever. Det finns också en mindre variation i deras arbete bland de olika planetariska typerna samt i olika system och olika universer. På det hela taget är deras arbetsuppgifter anmärkningsvärt ensartade, mer så än uppdragen bland någon annan av de skapade klasserna av himmelska varelser.

109:3.2

I vissa primitiva världar (den grupp som hör till serie ett) bor Riktaren i varelsens sinne för att få erfarenhetsmässig träning, främst för att bilda sig själv och utvecklas progressivt. Jungfruliga Riktare sänds vanligen till sådana världar under de tidigare tider då primitiva människor börjar anlända till beslutsfattandets dal, men då fortfarande jämförelsevis få väljer att stiga upp till de moraliska höjderna bortom självbehärskningens och karaktärsförvärvandets kullar för att nå de högre nivåerna i den uppkommande andligheten. (Många som inte lyckas nå fusion med Riktaren överlever emellertid som uppstigna fusionerade med Anden.) Riktarna får värdefull träning och skaffar sig underbar erfarenhet av det tillfälliga förbundet med primitiva sinnen, och de kan senare utnyttja denna erfarenhet till nytta för högrestående varelser i andra världar. Ingenting av överlevnadsvärde går någonsin förlorat i hela det vida universum.

109:3.3

I en annan typs värld (den grupp som hör till serie två) är Riktarna enbart utlånade till dödliga varelser. Där kan Ledsagarna aldrig få fusionspersonlighet genom ett sådant inneboende, men de kan ge sina mänskliga objekt en storartad hjälp under de dödligas livstid, mycket mer än de kan ge de dödliga på Urantia. Riktarna lånas här åt de dödliga varelserna för ett enda livslopp som mönster för deras högre andliga uppnåelse, som tillfälliga medhjälpare i den fängslande uppgiften att fullborda en överlevnadskaraktär. Riktarna återvänder inte efter den naturliga döden. Dessa överlevande dödliga når evigt liv genom fusion med Anden.

109:3.4

I sådana världar som Urantia (den grupp som hör till serie tre) sker en verklig trolovning med de gudomliga gåvorna, en förlovning på liv och död. Om du överlever följer en evig förening, en fusion för alltid, människan och Riktaren görs till en enda varelse.

109:3.5

I de trehjärniga dödliga i denna serie av världar kan Riktarna få långt mer faktisk kontakt med sina objekt under den jordiska levnadsbanan än i de en- och tvåhjärniga typerna. I livsskedet efter döden framskrider den trehjärniga typen precis lika som den enhjärniga typen och de tvåhjärniga människorna—människoraserna på Urantia.

109:3.6

I de tvåhjärnigas världar förordnas jungfruliga Riktare sällan efter en utgiven Paradissons vistelse till personer som har obestridd överlevnadskapacitet. Vi tror att praktiskt taget alla Riktare, som bor i intelligenta män och kvinnor med överlevnadskapacitet i sådana världar, hör till den avancerade eller den suprema typen.

109:3.7

I många av de tidiga evolutionära människoraserna på Urantia fanns det tre grupper av varelser. Det fanns de som var så djuriska att de totalt saknade kapacitet för Riktare. Det fanns de som uppvisade en otvetydig kapacitet för Riktare och som genast fick dem när de nådde åldern för moraliskt ansvar. Det fanns en tredje grupp som intog en mellanställning. De hade kapacitet för att ta emot en Riktare, men Ledsagaren kunde ta sin boning i sinnet först efter personlig anhållan från individen.

109:3.8

Hos de varelser som praktiskt taget har diskvalificerats från överlevnad emedan de har berövats sin arvslott som följd av odugliga och lågtstående förfäder, har mången jungfrulig Riktare fått en värdefull förberedande erfarenhet av att kontakta ett evolutionärt sinne och sålunda blivit bättre skickad för ett senare uppdrag i en högre typs sinne i någon annan värld.


◄ 109:2
 
109:4 ►