När den Universelle Faderns och den Evige Sonens förenade tanke, verkande i Handlingens Gud, utgjorde skapandet av det gudomliga och centrala universumet, följde Fadern sin tankes expression in i Sonens ord och i deras Gemensamma Verkställares handling genom att differentiera sin Havona-närvaro från infinitetens potentialer. Dessa oavslöjade infinitetspotentialer förblir rymdförborgade i det Okvalificerade Absolutet och gudomligt beslöjade i Gudomsabsolutet, medan dessa två blir ett i verksamheten hos det Universella Absolutet, Paradisfaderns ouppenbarade infinitet-enhet.
Både den kosmiska kraftens och andekraftens potens undergår en process av progressivt uppenbarande-förverkligande då berikandet av all verklighet åstadkommes av erfarenhetsmässig tillväxt och genom det Universella Absolutets korrelation av det erfarenhetsmässiga med det existentiella. Genom det Universella Absolutets balanserande närvaro förverkligar det Första Ursprunget och Centret ett utvidgande av erfarenhetsmässig styrka, åtnjuter identifiering med sina evolutionära varelser och uppnår expansion av erfarenhetsmässig Gudom på Suprematetens, Ultimatetens och Absoluthetens nivåer.
När det inte är fullt möjligt att särskilja Gudomsabsolutet från det Okvalificerade Absolutet betecknas deras förmodade kombinerade funktion eller koordinerade närvaro som det Universella Absolutets verksamhet.
1. Gudomsabsolutet förefaller att vara den allstyrkefulla aktiveraren medan det Okvalificerade Absolutet synes vara den alleffektiva mekaniseraren av det supremt förenade och ultimativt koordinerade universernas universum, till och med universer på universer, färdiga, i vardande och tillkommande.
Gudomsabsolutet kan inte reagera, eller gör det åtminstone inte, på ett subabsolut sätt inför någon situation i universum. Varje reaktion av detta Absolut inför en given situation verkar vara med tanke på det bästa för hela skapelsen av ting och varelser, inte bara på dess nuvarande existensstadium utan också med tanke på de infinita möjligheterna i all framtida evighet.
Gudomsabsolutet är den potential som åtskiljdes från den totala infinita verkligheten genom den Universelle Faderns fria val, och inom vilket alla gudomlighetsaktiviteter—existentiella och erfarenhetsmässiga—försiggår. Detta är det Kvalificerade Absolutet i motsats till och till skillnad från det Okvalificerade Absolutet; men det Universella Absolutet får läggas till båda för att omfatta all absolut potential.
2. Det Okvalificerade Absolutet är icke-personligt, ligger utanför det gudomliga och är ogudifierat. Det Okvalificerade Absolutet saknar därför personlighet, gudomlighet och alla skaparprerogativ. Varken fakta eller sanning, erfarenhet eller uppenbarelse, filosofi eller absoniti kan genomtränga naturen och karaktären hos detta Absolut utan bestämning i universum.
Det bör göras klart att det Okvalificerade Absolutet är en positiv verklighet som genomtränger storuniversum och som uppenbarligen utbreder sig vidare med samma rymdnärvaro in i kraftverksamheterna och de förmateriella evolutionerna inom rymdregionernas enorma utsträckning bortom de sju superuniverserna. Det Okvalificerade Absolutet är inte blott en negativism i form av ett filosofiskt begrepp som bygger på antagandena i metafysiska sofisterier om det obetingades och ovillkorligas universalitet, dominans och ursprunglighet. Det Okvalificerade Absolutet är en positiv övervakningskontroll av universum i infiniteten; denna övervakningskontroll är obegränsad i förhållande till rymd och kraft men är definitivt betingad av närvaron av liv, sinne, ande och personlighet och är ytterligare betingad av Paradistreenighetens viljereaktioner och målbestämda mandat.
Vi är övertygade om att det Okvalificerade Absolutet inte är en odifferentierad och allt genomträngande influens jämförbar vare sig med metafysikens panteistiska begrepp eller med hypotesen om en eter, en gång omfattad av vetenskapen. Det Okvalificerade Absolutet är obegränsat vad gäller kraft och betingat vad gäller Gudom, men vi uppfattar inte fullt förhållandet mellan detta Absolut och universernas andeverkligheter.
3. Det Universella Absolutet var, enligt vad vi logiskt kan sluta oss till, oundvikligt då den Universelle Fadern som ett verk av absolut fri vilja differentierade universumverkligheterna i gudifierade och ogudifierade—personaliserbara och icke-personaliserbara—värden. Det Universella Absolutet är det gudomsfenomen som anger lösandet av den spänning som hade skapats av handlingen att av fri vilja differentiera universumverkligheten och fungerar som associativ koordinator av dessa totalsummor av existentiella potentialiteter.
Det Universella Absolutets spänningsnärvaro betyder justering av differential mellan gudomsrealitet och ogudifierad realitet förknippad med särskiljandet av gudomlighetens fria viljas dynamik från den ovillkorliga infinitetens statiska tillstånd.
Minns alltid: Potentiell infinitet är absolut och oskiljbar från evighet. Aktual infinitet i tiden kan aldrig vara annat än partiell och måste därför vara icke-absolut; inte heller kan infinitet hos aktual personlighet vara absolut förutom i okvalificerad Gudom. Det är differentialen hos infinitetspotentialen i det Okvalificerade Absolutet och Gudomsabsolutet som förevigar det Universella Absolutet, vilket gör det kosmiskt möjligt att ha materiella universer i rymden och andligen möjligt att ha finita personligheter i tiden.
Det finita kan samexistera i kosmos med den Infinite endast emedan det Universella Absolutets associativa närvaro så perfekt utjämnar spänningen mellan tid och evighet, finitet och infinitet, verklighetspotential och verklighetsaktualhet, Paradis och rymd, människa och Gud. Associativt innebär det Universella Absolutet identifikationen av den zon av framåtskridande evolutionell verklighet som existerar i den subinfinita gudomsmanifestationens tid-rymd- och tid-rymd-transcenderade universer.
Det Universella Absolutet är potentialen hos den statisk-dynamiska Gudomen, som funktionellt kan förverkligas på tid-evighet-nivåer som finit-absoluta värden, och som det är möjligt att närma sig erfarenhetsmässigt och existentiellt. Denna ofattbara aspekt hos Gudomen kan vara statisk, potentiell och associativ men är inte erfarenhetsmässigt kreativ eller evolutionell när det gäller de intelligenta personligheter som nu verkar i totaluniversum.
Det Absoluta. De två Absoluten—det kvalificerade och det okvalificerade—ehuru de kan tyckas så olikartade i funktionen när de observeras av sinnesvarelser, är fulländat och gudomligt förenade i och av det Universella Absolutet. Fullt analyserade och förstådda är alla tre ett Absolut. På subinfinita nivåer är de funktionellt differentierade, men i infiniteten är de ETT.
Vi använder aldrig termen det Absoluta som en negation eller ett förnekande av någonting. Inte heller anser vi det Universella Absolutet vara självbestämmande, ett slags panteistisk och opersonlig Gudom. Det Absoluta är i allt som gäller personlighet i universum strikt begränsad av Treenigheten och dominerad av Gudomen.