Det var kort efter förstörelsen av Sodom och Gomorra som Melkisedek beslöt att avsluta sin nödfallsutgivning på Urantia. Melkisedeks beslut att avsluta sin vistelse i köttslig gestalt påverkades av många omständigheter, främst av den växande tendensen hos traktens stammar, och även hos hans direkta medarbetare, att hålla honom för en halvgud, att uppfatta honom som en övernaturlig varelse, vilket han ju också var, men de började vörda honom otillbörligt och med en högst vidskeplig rädsla. Förutom av dessa orsaker ville Melkisedek lämna scenen för sina jordiska aktiviteter en tillräckligt lång tid före Abrahams död för att förvissa sig om att sanningen om den ende Guden skulle bli starkt rotad i hans anhängares sinnen. Följaktligen drog sig Melkisedek tillbaka till sitt tält i Salem en kväll, efter att ha sagt god natt till sitt människosällskap, och när de om morgonen gick för att kalla på honom var han inte där, ty hans kollegor hade tagit honom.