Parallellt med det fysiska universum där Paradisets gravitation håller allting samman, finns det det andliga universum där Sonens ord uttolkar Guds tanke och, när det ”blir kött”, demonstrerar den kärleksfulla barmhärtigheten i de associerade Skaparnas kombinerade natur. Men i all denna materiella och andliga skapelse, och genomträngande denna, finns ett vidsträckt område där den Oändlige Anden och hans andeavkommor uppvisar den kombinerade barmhärtigheten, tålmodigheten och oändliga tillgivenheten hos de gudomliga föräldrarna gentemot de förståndsmässiga barn som de tillsammans har planerat och åstadkommit. En evig omvårdnad av sinnet är kärnan i Andens gudomliga karaktär. Och alla andeavkommor till Samverkaren delar denna önskan att omvårda, denna gudomliga längtan att tjäna.
Gud är kärlek, Sonen är barmhärtighet, Anden är omvårdnad—utgivningen av gudomlig kärlek och ändlös barmhärtighet till hela den intelligenta skapelsen. Anden är personifikationen av Faderns kärlek och Sonens barmhärtighet; i honom är de evigt förenade för universell tjänst. Anden är kärlek tillämpad på skapelsen av skapade varelser: Faderns och Sonens kombinerade kärlek.
På Urantia är den Oändlige Anden känd som en allestädes närvarande inflytelse, en universell närvaro, men i Havona kommer ni att känna honom som ett personligt väsen engagerad i faktisk omvårdnad. Här är Paradisandens omvårdnad det exemplariska och inspirerande mönstret för var och en av hans jämställda Andar och underställda personligheter som vårdar sig om de skapade varelserna i tidens och rymdens världar. I detta gudomliga universum deltog den Oändlige Anden till fullo i den Evige Sonens sju transcendentala framträdanden; likaså tog han del, tillsammans med den ursprunglige Mikaelsonen, i de sju utgivningarna på Havonas kretsar och blev därigenom den sympatiske och förståelsefulle andeomvårdaren för varje tidens pilgrim som färdas genom dessa fulländade kretsar i höjden.
När en av Guds Skaparsöner accepterar skaparansvaret för ett planerat lokaluniversum, förbinder sig den Oändlige Andens personligheter som outtröttliga omvårdare vid sidan av denne Mikaelson när han drar ut på sitt uppdrag av skapande äventyr. I synnerhet i de Skapande Döttrarnas, lokaluniversernas Moderandars, person finner vi den Oändlige Anden hängiven uppgiften att främja de materiella varelsernas uppstigning till allt högre nivåer av andlig uppnåelse. Och allt detta arbete med omvårdnad av de skapade varelserna sker i fulländad harmoni med syftena hos dessa lokala universers Skaparsöner och i nära förbindelse med deras personligheter.
Så som Guds Söner är engagerade i den jättelika uppgiften att uppenbara Faderns kärleksfulla personlighet för ett universum, så är den Oändlige Anden hängiven den eviga verksamhet som avser att uppenbara Faderns och Sonens kombinerade kärlek för alla barns individuella sinnen i varje universum. I dessa lokala skapelser kommer Anden inte ned till de materiella raserna i de dödligas köttsliga gestalt, så som vissa av Guds Söner kommer, utan den Oändlige Anden och hans sinsemellan jämställda Andar sänker sig, undergår med glädje en förvånande serie förtunningar av gudomligheten tills de framträder som änglar för att stå vid er sida och leda er fram längs den jordiska tillvarons anspråkslösa stigar.
Just med hjälp av denna avtagande serie kommer den Oändlige Anden faktiskt, och som person, mycket nära varje varelse från det animala ursprungets sfärer. Och allt detta gör Anden utan att på minsta sätt upphäva sin existens som Gudomens Tredje Person i alltings centrum.
Samskaparen är i sanning och för evigt den stora omvårdande personligheten, den universelle barmhärtighetsutdelaren. För att förstå Andens verksamhet begrunda sanningen att han är den kombinerade avbildningen av Faderns gränslösa kärlek och Sonens eviga barmhärtighet. Andens verksamhet är emellertid inte begränsad till att enbart representera den Evige Sonen och den Universelle Fadern. Den Oändlige Anden har också makten att vårda sig om världens varelser i eget namn och med egen rätt; den Tredje Personen har gudomlig värdighet och visar också universell barmhärtighet på sina egna vägnar.
När människan får veta mera om den kärleksfulla och outtröttliga omvårdnaden som de lägre klasserna i denna Oändlige Andes varelsefamilj ansvarar för, kommer hon att allt mera beundra och vörda det transcendenta väsendet och den ojämförliga karaktären som uttrycks i den Universelle Faderns och den Evige Sonens kombinerade Verksamhet. Sannerligen är denne Ande ”Herrens ögon som alltid är vända till de rättfärdiga” och ”de gudomliga öronen som alltid är öppna för deras böner”.