Denna nation går nu beslutsamt in för att ersätta den typ av välgörenhet som förstör självrespekten med statsgaranterade försäkringar för ålderdomstrygghet. Denna nation förser varje barn med en utbildning och varje människa med ett arbete; därför kan den med framgång upprätthålla ett sådant försäkringssystem till skydd för de orkeslösa och gamla.
Bland detta folk måste alla personer dra sig tillbaka från förtjänstverksamhet vid sextiofem, om de inte får tillstånd av statens arbetskommissionär att fortsätta arbetet till sjuttio års ålder. Denna åldersgräns gäller inte regeringstjänstemän eller filosofer. De fysiskt oförmögna eller bestående handikappade kan oberoende av ålder överföras till pensionssystemet med domstolsbeslut som har undertecknats även av regionförvaltningens pensionskommissionär.
Medlen för ålderspensionerna fås från fyra källor:
1. En dags lön varje månad rekvireras för detta ändamål av den federala regeringen; i detta land arbetar alla.
2. Testamenten—många förmögna medborgare förordnar medel för detta ändamål.
3. Förtjänsten från tvångsarbetet i statens gruvor. Efter det att de tvångsanställda arbetarna har betalt för sitt uppehälle och satt undan sina egna pensionsavgifter överförs alla ytterligare vinster av deras arbete till denna pensionsfond.
4. Inkomsten från naturtillgångar. Alla naturrikedomar på denna kontinent förvaltas som en samhällsfond av den federala regeringen, och inkomsten därifrån används för samhällsändamål: man förebygger sjukdomar, utbildar genier, och täcker utgifterna för speciellt lovande individer i statskonsthögskolorna. Den ena hälften av inkomsterna från naturtillgångarna går till ålderspensionsfonden.
Fastän försäkringsstiftelser i delstaterna och regionerna erbjuder många former av försäkringsskydd, administreras ålderspensionerna uteslutande av den federala regeringen genom de tio regionala departementen.
Dessa statens fonder har länge förvaltats hederligt. Näst efter landsförräderi och mord gäller de strängaste straff som domstolarna utmäter svek mot offentligt förtroende. Samhällelig och politisk illojalitet betraktas nu som de skändligaste av alla brott.