Det är i viss mån svårt att framföra en adekvat beskrivning av de planetariska serierna av dödliga då ni vet så litet om dem, och då det finns så många variationer. De dödliga varelserna kan emellertid studeras från talrika utgångspunkter, bland dem följande:
1. Anpassning till planetarisk omgivning.
2. Enligt hjärntyp, olika serier.
3. Enligt andemottagning, olika serier.
4. De planetariska dödligas epoker.
5. Enligt varelsesläktskap, olika serier.
6. Enligt fusion med Riktaren, olika serier.
7. Förfaranden för frigörelse från jordelivet.
De bebodda sfärerna i de sju superuniverserna befolkas av dödliga som samtidigt kan klassificeras i en eller flera kategorier bland dessa sju allmänna klasser av evolutionärt varelseliv. Inte ens dessa allmänna klassifikationer inrymmer emellertid sådana varelser som midsoniter eller vissa andra former av intelligent liv. De bebodda världarna är så som de har presenterats i dessa berättelser befolkade av evolutionära dödliga varelser, men det finns också andra livsformer.
1. Anpassning till planetarisk omgivning. Det finns tre allmänna grupper av bebodda världar om varelselivets anpassning till den planetariska omgivningen tas som utgångspunkt: den normala anpassningens grupp, den radikala anpassningens grupp och den experimentella gruppen.
Den normala anpassningen till planetariska förhållanden följer de allmänna fysiska mönster som tidigare har behandlats. Världarna för dem som inte andas är typexempel på radikal eller extrem anpassning, men också andra typer hör till denna grupp. De experimentella världarna lämpar sig vanligen idealiskt för de typiska livsformerna, och på dessa decimalplaneter försöker Livsbärarna få fram gynnsamma variationer av livets standardformer. Då er värld är en experimentell planet skiljer den sig påtagligt från sina systersfärer i Satania; många former av liv som inte står att finna annanstans har uppkommit på Urantia; likaså saknas många vanliga arter på er planet.
I Nebadons universum är alla världar där livet har modifierats sammanlänkade till en serie, och de bildar i fråga om universumangelägenheter en speciell domän som sköts av härtill utsedda administratörer; och alla dessa experimentella världar inspekteras periodvist av en kår av universumets styrespersonal vilkas ledare är den veteranfinalit som i Satania är känd som Tabamantia.
2. Enligt hjärntyp, olika serier. De dödliga är fysiskt enhetliga främst när det gäller hjärnan och nervsystemet; trots det finns det tre grundtyper av organisation beträffande hjärnmekanismen: de en-, två- och trehjärniga typerna. Urantiaborna hör till den tvåhjärniga typen och är något mera fantasirika, äventyrslystna och filosofiska än de enhjärniga dödliga, men något mindre andliga, etiska och benägna till gudsdyrkan än de trehjärniga klasserna. Dessa olikheter när det gäller hjärnan kännetecknar redan de djurexistenser som föregår människan.
På basis av den typ av två hjärnhalvor som hjärnbarken består av hos urantiaborna kan ni analogt förstå något om den enhjärniga typen. Den tredje hjärnan hos de trehjärniga klasserna kan bäst förstås som en evolvering av den lägre eller rudimentära formen av hjärna, som har utvecklats till den punkt där den i huvudsak sköter de fysiska aktiviteterna och lämnar de två högrestående hjärnorna fria för högre uppgifter: den ena för intellektuella funktioner och den andra för Tankeriktarens aktiviteter som syftar till att bilda andliga motsvarigheter.
Fastän de enhjärniga rasernas jordiska bedrifter är något begränsade i jämförelse med de tvåhjärniga klasserna uppvisar den trehjärniga gruppens äldre planeter civilisationer som skulle högeligen förvåna urantiaborna och som vid jämförelse i någon mån skulle dra vanära över er civilisation. I fråga om mekanisk utveckling och materiell civilisation, ja även när det gäller intellektuella framsteg, kan de tvåhjärniga dödligas världar mäta sig med de trehjärnigas sfärer. Men när det gäller den högre sinneskontrollen och utvecklandet av intellektuell och andlig ömsesidighet är ni något underlägsna.
Alla sådana jämförande uppskattningar av det intellektuella framåtskridandet eller den andliga uppnåelsen inom någon värld eller grupp av världar bör i rättvisans namn beakta planetens ålder; mycket, väldigt mycket, beror på åldern, hjälpen från de biologiska upplyftarna och de senare besöken av de olika klasserna av gudomliga Söner.
Fastän de trehjärniga folken har förmågan att uppnå en något högre planetarisk evolution än de en- eller tvåhjärniga klasserna har alla samma typ av livsplasma, och bedriver sin planetariska verksamhet på mycket likartade sätt, i stort sett så som människorna på Urantia. Dessa tre typer av dödliga finns utspridda överallt i världarna i lokalsystemen. I flertalet fall hade de planetariska förhållandena mycket liten inverkan på Livsbärarnas beslut att låta dessa olika klasser av dödliga framträda på de skilda världarna; Livsbärarna har privilegiet att på detta sätt planera och verkställa.
Dessa tre klasser är likställda när det gäller uppstigningsskedet. Alla måste gå igenom samma intellektuella utvecklingsskala, och var och en måste klara av samma test beträffande det andliga framskridandet. Systemadministrationen och konstellationsöverinseendet av dessa världar är enhetligt utan diskriminering; även Planetprinsarnas regimer är identiska.
3. Enligt andemottagning, olika serier. Det finns tre grupper av sinneskonstruktion när det gäller kontakt med andeangelägenheter. Denna klassificering avser inte de en-, två- eller trehjärniga klasserna av dödliga; den avser i första hand körtelkemin, närmare bestämt uppbyggnaden av vissa körtlar som kan jämföras med hjärnbihangen. Raserna i vissa världar har en körtel, i andra världar två som hos urantiaborna, medan det finns andra sfärer där människoraserna har tre av dessa unika organ. Den medfödda föreställningsförmågan och andliga mottagligheten påverkas definitivt av denna olikartade kemiska utrustning.
Av andemottagningstyperna hör sextiofem procent till den andra gruppen likt människoraserna på Urantia. Tolv procent hör till den första typen som naturligt är mindre mottaglig, medan tjugotre procent är mera andligt lagda under sitt jordeliv. Men dessa skillnader överlever inte den naturliga döden; alla dessa rasdifferenser gäller endast för det köttsliga livet.
4. De planetariska dödligas epoker. Denna klassificering beaktar de efter varandra följande tidsepokernas domperioder så som de påverkar människans ställning på jorden och hennes mottagande av himmelsk omvårdnad.
Livet initieras på planeterna av Livsbärarna som vakar över dess utveckling ända till någon tid efter människans evolutionära framträdande. Innan Livsbärarna lämnar planeten installerar de vederbörligen en Planetprins som härskare över världen. Med honom anländer också en full tilldelning av underställda hjälptrupper och omvårdande medhjälpare, och den första domen över levande och döda sker samtidigt med hans ankomst.
Då människan börjar gruppera sig anländer denne Planetprins för att lägga grunden till människans civilisation och fokusera människosamhället. Er förvirrade värld är inget kriterium på de första tiderna av Planetprinsarnas styre, ty det var nära begynnelsen av en sådan administration på Urantia då er Planetprins Caligastia band sitt öde till Systemhärskaren Lucifers uppror. Er planet har följt en stormig kurs alltsedan dess.
I en normal evolutionär värld når den rasliga utvecklingen sin naturliga biologiska höjdpunkt under Planetprinsens regim, och kort därefter sänder Systemhärskaren en Materiell Son och Dotter till planeten. Dessa importerade varelser fungerar som biologiska förbättrare; deras försummelse på Urantia komplicerade ytterligare er planetariska historia.
När en människoras intellektuella och etiska framskridande har nått gränserna för den evolutionära utvecklingen kommer en Avonalson från Paradiset på ett administrativt uppdrag; och senare när en sådan världs andliga status närmar sig gränsen för det som kan uppnås på naturlig väg besöks planeten av en Paradisets Gåvoson. Den huvudsakliga uppgiften för en Gåvoson är att stärka planetens ställning, att utlösa Sanningens Ande att verka på planeten och att därmed åstadkomma Tankeriktarnas allomfattande ankomst.
Här igen avviker Urantia: det har aldrig förekommit en administrativ mission till er värld, inte heller hörde er Gåvoson till Avonal-klassen; er planet hade den speciella äran att bli den jordiska hemplaneten för Härskarsonen, Mikael av Nebadon.
Som ett resultat av alla de efter varandra följande gudomliga Sönernas verksamhet börjar de bebodda världarna och deras avancerande raser närma sig höjdpunkten i den planetariska utvecklingen. Dessa världar blir nu mogna för den kulminerande missionen, ankomsten av Treenighetens Undervisande Söner. De Undervisande Sönernas epok är ingången till den slutliga planetariska tidsåldern—den evolutionära utopin—ljusets och livets tidsålder.
Denna klassificering av människorna får speciell uppmärksamhet i ett efterföljande kapitel.
5. Enligt varelsesläktskap, olika serier. Planeterna är inte endast organiserade vertikalt i system, konstellationer och så vidare, utan universumets administration erbjuder också möjlighet till horisontella grupperingar enligt typ, serie och andra samband. Denna universumets laterala administration hänför sig i synnerhet till koordineringen av aktiviteter av besläktad natur vilka självständigt har omhuldats på olika sfärer. Dessa besläktade klasser av universumvarelser inspekteras från tid till annan av vissa sammansatta kårer av höga personligheter som leds av finaliter med lång erfarenhet.
Dessa släktskapsfaktorer uppträder på alla nivåer, ty besläktade serier existerar bland icke-mänskliga personligheter lika väl som bland dödliga varelser—ja även mellan människo- och övermänniskoklasser. Intelligenta varelser är vertikalt besläktade i tolv stora grupper om sju större avdelningar var. Koordineringen av dessa unikt besläktade grupper av levande varelser åstadkoms troligen genom något inte fullt förstått förfarande av den Suprema Varelsen.
6. Enligt fusion med Riktaren, olika serier. Den andliga klassificeringen eller grupperingen av alla dödliga under deras liv före fusionen bestäms helt av personlighetens status i förhållande till den inneboende Mysterieledsagaren. Nästan nittio procent av de bebodda världarna i Nebadon befolkas av dödliga som fusionerar med Riktaren i motsats till ett närbeläget universum där knappt mer än hälften av världarna hyser varelser som är av Riktaren bebodda kandidater för evig fusion.
7. Förfaranden för frigörelse från jordelivet. Det finns i grunden endast ett sätt på vilket ett enskilt människoliv kan få sin början i de bebodda världarna, och det sker genom varelsens fortplantning och naturliga födelse; men det finns talrika förfaranden genom vilka människan frigör sig från sin ställning på jorden och får tillträde till den inåtgående strömmen av uppstigna på väg till Paradiset.