Före det planetariska framträdandet av en Gåvoson besöks en bebodd värld vanligen av en Paradisavonal på ett administrativt uppdrag. Om det är det första administrativa besöket inkarnerar Avonalen alltid som en materiell varelse. Han framträder på planeten för sitt uppdrag som en fullvuxen man av de dödligas släkte, en varelse fullt synlig för och i fysisk kontakt med de dödliga av hans tid och generation. Under hela tiden för en administrativ inkarnation är förbindelsen mellan Avonalsonen och de lokala och universella andliga krafterna fullständig och obruten.
En planet kan erfara många administrativa besök både före och efter en Gåvosons framträdande. Den kan besökas många gånger av samma eller andra Avonaler som avkunnar dom över domperioden, men sådana tekniska domslutsuppdrag är till sin natur varken utgivande eller administrativa, och Avonalerna är aldrig inkarnerade vid sådana tillfällen. Även när en planet välsignas med upprepade administrativa uppdrag underkastar sig Avonalerna inte alltid inkarnation som dödliga; och när de verkligen tjänar i de dödligas köttsliga gestalt framträder de alltid som den världens vuxna varelser; de föds inte av kvinna.
När Paradissönerna är inkarnerade för uppdrag av antingen utgivande eller administrativ natur har de en erfaren Riktare, och dessa Riktare är olika för varje inkarnation. De Riktare som sinnesmässigt bebor Guds inkarnerade Söner kan aldrig hoppas på personlighet genom fusion med de människo-gudomliga varelser som de vistas i, men ofta personaliseras de med dekret av den Universelle Fadern. Sådana Riktare bildar det suprema rådet i Divinington för styrandet av Mysterieledsagarnas administration, identifiering och avsändande till de bebodda världarna. De tar också emot och ackrediterar Riktare vid deras återkomst till ”Faderns famn” efter upplösningen i döden av deras jordiska stofthyddor. På detta sätt blir världsdomarnas trogna Riktare upphöjda ledare för sin egen art.
Urantia har aldrig varit värd för en Avonalson på ett administrativt uppdrag. Om Urantia hade följt den allmänna planen för bebodda världar skulle den ha blivit välsignad med ett administrativt besök någon gång mellan Adams dagar och Kristus Mikaels utgivning. Men den vanliga följden av Paradissöner på er planet blev helt rubbad av att er Skaparson framträdde på sin sista utgivning för nittonhundra år sedan.
Urantia kan ännu få besök av en Avonal befullmäktigad att inkarnera för ett administrativt uppdrag, men beträffande det framtida uppträdandet av Paradissöner vet ”icke ens änglarna i himlen tiden eller sättet för sådana besök”, ty en värld där en Mikael har utgivit sig kommer under en Mästarsons särskilda och personliga beskydd och är därför helt underställd hans egna planer och beslut. I er värld kompliceras detta ytterligare av Mikaels löfte att återkomma. Oberoende av missförstånden gällande Mikael från Nebadons vistelse på Urantia är en sak med säkerhet autentisk: hans löfte att komma tillbaka till er värld. Med beaktande av denna utsikt kan endast tiden avslöja den framtida ordningsföljden för Guds Paradissöners besök på Urantia.