Den 22 maj var en händelserik dag i Jesu liv. Före gryningen denna söndagsmorgon anlände en av Davids budbärare med stor hast från Tiberias med bud om att Herodes hade befullmäktigat, eller stod i begrepp att befullmäktiga, det judiska rådets tjänstemän att arrestera Jesus. Då David Sebedaios mottog nyheten om denna överhängande fara fick det honom att väcka sina budbärare och sända dem ut till alla lokala grupper av lärjungar för att kalla dem till ett krismöte klockan sju den morgonen. När Judas (Jesu broders) svägerska hörde detta alarmerande meddelande sände hon hastigt bud till alla de medlemmar av Jesu familj som bodde i närheten och kallade dem att genast samlas i Sebedaios hus. Och som svar på denna hastiga kallelse anlände snart Maria, Jakob, Josef, Juda och Rut.
Vid detta tidiga morgonmöte gav Jesus sina avskedsinstruktioner till de församlade lärjungarna, dvs. han tog tills vidare avsked av dem, då han väl visste att de snart skulle skingras från Kafarnaum. Han uppmanade dem alla att söka Guds ledning och att fortsätta med rikets arbete oberoende av konsekvenserna. Evangelisterna skulle arbeta efter eget gottfinnande tills de senare eventuellt kallades samman. Han valde tolv av evangelisterna att åtfölja honom. De tolv apostlarna anvisade han att förbli med honom oberoende av vad som hände. De tolv kvinnorna instruerade han att stanna i Sebedaios hus och i Petrus hus tills han skulle kalla på dem.
Jesus samtyckte till att David Sebedaios fortsatte sin landsomfattande budbärartjänst, och då David inom kort tog farväl av Mästaren sade han: ”Gå ut till ditt arbete, Mästare. Låt inte fanatikerna fånga dig, och tvivla aldrig på att budbärarna följer efter dig. Mina män förlorar aldrig kontakt med dig, och genom dem får du veta hur det står till med riket i andra trakter, och av dem får vi alla veta om dig. Inget som kunde tänkas hända mig kan störa denna service, ty jag har utnämnt första och andra reservledare, till och med en tredje. Jag är varken lärare eller förkunnare, men jag vill av hela mitt hjärta göra det här, och ingen kan hindra mig.”
Omkring halv åtta denna morgon började Jesus sitt avskedstal till nästan hundra troende som hade trängt sig samman inomhus för att höra honom. Detta var ett allvarligt tillfälle för alla närvarande, men Jesus föreföll att vara på ovanligt gott humör. Han var igen sitt vanliga jag. Flera veckors allvarsamhet var borta, och han inspirerade dem alla med sina ord om tro, hopp och mod.