Melkisedeks budbärare trängde långt in i Kina, och läran om en ende Gud blev en del av den tidiga förkunnelsen inom flera kinesiska religioner. Den som bevarades längst och innehöll mest av den monoteistiska sanningen var taoismen, och Ganid samlade följande från dess grundläggares skrifter:
”Vad ren och lugn den Supreme är, och ändå så kraftfull och mäktig, så djup och omätbar! Denne himlens Gud är alltings vördade förfader. Om du känner den Evige är du upplyst och vis. Om du icke känner den Evige, då framträder okunskapen som ondska, och sålunda uppkommer syndens passioner. Denna underbara Varelse existerade innan himlarna och jorden fanns. Han är sannerligen andlig, han står ensam och förändras icke. Han är förvisso världens moder, och hela skapelsen rör sig runt honom. Den Store ger sig till människorna och gör det därmed möjligt för dem att utmärka sig och att överleva. Även om man endast har lite kunskap kan man dock vandra på den Supremes vägar; man kan rätta sig efter himlens vilja.
”Alla goda gärningar som är till verklig nytta kommer från den Supreme. Allting är för sitt liv beroende av den Stora Källan. Den Store Supreme söker ingen heder för sina utgivningar. Hans makt är suprem, dock förblir han gömd för vår blick. Ständigt förvandlar han sina egenskaper medan han fulländar sina skapade. Det himmelska Förnuftet är långsamt och tålmodigt i sina planer men säkert på sina slutresultat. Den Supreme sprider sig utöver universum och upprätthåller alltsammans. Hur stor och mäktig är inte hans överflödande inverkan och hans dragningskraft! Sann godhet är som vatten, i att det välsignar allt och skadar inget. Och likt vattnet söker sig den sanna godheten till de lägsta ställena, även till de nivåer som andra undviker, och det är därför att det är besläktat med den Högste. Den Supreme skapar allting, när dem i naturen och fullbordar dem i anden. Och det är ett mysterium hur den Supreme fostrar, skyddar och fulländar den skapade utan att tvinga honom. Han vägleder och styr, men utan att hävda sig själv. Han ombesörjer framåtskriandet, men utan att dominera.
”Den vise mannen gör sitt hjärta universellt. Det är farligt att ha endast lite kunskap. De som eftersträvar storhet måste lära sig att bli ödmjuka. Vid skapelsen blev den Supreme världens moder. Att veta vem ens mor är, är att inse sitt sonskap. Vis är den som ser alla delar ur helhetens synpunkt. Förhåll dig till varje människa som vore du i hennes ställe. Löna oförrätt med vänlighet. Om du älskar människorna dras de till dig—du har ingen svårighet att vinna deras förtroende.
”Den Store Supreme genomtränger allt; han är till vänster och till höger. Han upprätthåller hela skapelsen och dväljs i alla verkliga varelser. Du kan inte finna den Supreme, inte heller kan du bege dig till en plats där han inte finns. Om människan inser sina vägars ondska och i hjärtat ångrar synden, då kan hon söka förlåtelse. Hon kan undgå straffet, hon kan ändra olyckan till välsignelse. Den Högste är den trygga tillflykten för hela skapelsen, han är människosläktets väktare och frälsare. Söker du honom dagligen skall du finna honom. Eftersom han kan förlåta synder är han verkligen högst värdefull för alla människor. Minns alltid att Gud belönar människan inte för vad hon gör utan för vad hon är. Därför borde du sträcka din hjälpande hand till dina medmänniskor utan tanke på belöning. Gör gott utan tanke på egen fördel.
”De som känner den Eviges lagar är visa. Okunskap om den gudomliga lagen betyder elände och olycka. De som känner Guds lagar är frisinnade. Om du känner den Evige, så skall, även om din kropp förgås, din själ överleva i andens tjänst. Du är verkligt vis när du inser din obetydlighet. Om du förblir i den Eviges ljus, skall du bli upplyst av den Supreme. De som viger sin person till den Supremes tjänst är fyllda av glädje under denna strävan efter den Evige. När människan dör börjar anden sin långa färd på den storartade resan hem.”