Det hände sig vid slutet av ett av de periodiska tusenårsnamnuppropen i Uversa att Mikael ta itu med överlämnandet av Nebadons styre i Immanuels och Gabriels händer, och då vi drog oss till minnes vad som under tidigare tider hade hänt efter en sådan åtgärd, beredde vi oss naturligtvis alla på att få se Mikael försvinna på sin fjärde utgivningsmission. Vi behövde inte vänta länge, ty snart begav han sig till Salvingtons avfärdsfält och försvann från vår åsyn.
På den tredje dagen efter detta utgivningsförsvinnande observerade vi i universumets informationsutsändning till Uversa denna betydelsefulla nyhet från serafhögkvarteret i Nebadon: ”Vi rapporterar den oanmälda ankomsten av en okänd seraf, åtföljd av en ensam supernaf och av Gabriel från Salvington. Denna oregistrerade seraf visar sig vara av nebadonklass och medför kreditiv utgivna av Dagarnas Forna i Uversa och vitsordade av Immanuel i Salvington. Testresultaten anger att denna seraf hör till den suprema änglaklassen i ett lokaluniversum, och serafen har redan förordnats till undervisningsrådgivarnas kår.”
Mikael var under denna utgivning som seraf borta från Salvington under en period av över fyrtio år enligt universets standardtid. Under denna tid var han anknuten som serafisk undervisningsrådgivare—vad ni kanske skulle kalla privatsekreterare—hos tjugosex olika huvudlärare, och han tjänade i tjugotvå olika världar. Hans sista eller avslutande uppdrag var som rådgivare och medhjälpare i anslutning till en utgivningsmission av en Treenighetens Undervisande Son i värld 462 av system 84 i konstellation 3 i Nebadons universum.
Aldrig under detta sju år långa uppdrag var denne Treenighetens Undervisande Son helt övertygad om denna serafmedhjälpares identitet. Förvisso betraktades alla serafer under denna tidsålder med speciellt intresse och forskande blick. Vi visste mycket väl att vår käre Härskare var ute i universumet, förklädd till seraf, men aldrig kunde vi vara säkra på hans identitet. Aldrig blev han med säkerhet identifierad innan tiden för hans anslutning till utgivningsmissionen av denne Treenighetens Undervisande Son. Alltid under hela detta tidsskede iakttog vi dock en speciell omsorg i förhållande till de suprema seraferna, för den händelse att någon av oss skulle finna att vi ovetande hade varit värd åt universumets Härskare på utgivningsmission som skapad varelse. Så har det beträffande änglarna blivit för evigt sant att deras Skapare och Härskare ”i alla avseenden har blivit prövad och testad i gestalten av en serafpersonlighet.”
När dessa successiva utgivningar blev allt mer delaktiga av naturen hos de lägre formerna av liv i universumet, blev Gabriel allt mer en medarbetare i samband med dessa inkarnationsäventyr och fungerade som universumets förbindelselänk mellan den utgivne Mikael och den tjänstgörande universumhärskaren Immanuel.
Nu har Mikael genomgått utgivningserfarenheten hos tre klasser av sina skapade Universumsöner: Melkisedekarna, Lanonandekarna och de Materiella Sönerna. Därefter sänkte han sig till en personifiering som suprem seraf i änglalivsgestalt innan han vände sin uppmärksamhet mot de olika faserna av uppstigande levnadsbanor hos de lägsta formerna av viljevarelser, de evolutionära dödliga i tid och rymd.