När Riktarna sänds ut från Divinington för tjänst hos de dödliga, är de identiskt utrustade med existentiell gudomlighet, men de varierar i fråga om erfarenhetsbaserade kvaliteter i proportion till sina tidigare kontakter i och tillsammans med evolutionära varelser. Vi kan inte förklara enligt vilken grund Riktarna förordnas, men vi antar att dessa gudomliga gåvor utges enligt någon klok och effektiv plan som beaktar deras förmåga att i all evighet anpassa sig till den personlighet som de kommer att dväljas i. Vi observerar att en mer erfaren Riktare ofta dväljs i ett människosinne av högre typ; människans arvsanlag måste därför vara en betydande faktor när urvalet och förordnandet sker.
Fastän vi inte definitivt vet, tror vi fullt och fast att alla Tankeriktare är frivilliga. Alltid innan de erbjuder sig som frivilliga har de till sitt förfogande full information om kandidaten som de skall dväljas i. Serafernas skisser över härstamningen och de projicerade mönstren för livsförloppet överförs via Paradiset till Riktarnas reservkår i Divinington med hjälp av återspeglingsförfarandet, som sträcker sig inåt från lokaluniversernas huvudstäder till högkvarteren i superuniverserna. Dessa prognoser täcker inte endast den dödliga kandidatens arvshistoria utan även uppskattningen av den sannolika intellektuella förmågan och andliga kapaciteten. Riktarna erbjuder sig sålunda att ta sin boning i sinnen vars intima natur de har blivit fullt underrättade om.
Riktaren som erbjuder sig som frivillig är i synnerhet intresserad av tre kvalifikationer hos den mänskliga kandidaten:
1. Intellektuell kapacitet. Är sinnet normalt? Vilken är den intellektuella potentialen, intelligensförmågan? Kan individen utvecklas till en verklig viljevarelse? Kommer visdomen att ha tillfälle att verka?
2. Andlig mottaglighet. Vilka är utsikterna för vördnadsutveckling, i vilken mån kan en religiös läggning tänkas uppkomma och utvecklas? Vilken är själspotentialen, den sannolika andliga mottagningskapaciteten?
3. Kombinerade intellektuella och andliga förmågor. Frågan om i vilken mån dessa två begåvningsformer kan tänkas vara associerade, förenade, och sålunda leda till en stark karaktär hos människan samt bidra till att säkert utveckla en odödlig själ som har överlevnadsvärde.
När Ledsagarna har dessa fakta framför sig tror vi att de med nöje anmäler sig att förordnas. Antagligen anmäler sig mer än en Riktare. De övervakande personaliserade klasserna utväljer kanske från denna grupp av frivilliga Riktare den som bäst lämpar sig för uppgiften att förandliga och föreviga den dödliga kandidatens personlighet. (Vid förordnandet av Riktare och för deras tjänst tas ingen hänsyn till varelsens kön.)
Den korta tid som infaller mellan Riktarens frivilliganmälan och dess faktiska utsändande tillbringas antagligen i de Personaliserade Ledsagarnas skolor i Divinington, där ett arbetsmönster av den dödliges väntande sinne används för att instruera den förordnade Riktaren om de effektivaste sätten att närma sig personligheten och att förandliga sinnet. Denna sinnesmodell görs upp genom att kombinera data som tillhandahålls av superuniversumets återspeglingstjänst. Åtminstone är detta vår uppfattning, en övertygelse som vi har kommit fram till genom att sätta samman information som vi har erhållit vid kontakt med många Personaliserade Riktare under alla de Ensamma Budbärarnas långa universumtjänst.
När Riktarna en gång faktiskt sänds iväg från Divinington åtgår praktiskt taget ingen tid mellan detta ögonblick och den stund då de infinner sig i sina utvalda personers sinnen. Den genomsnittliga överföringstiden för en Riktare från Divinington till Urantia är 117 timmar, 42 minuter och 7 sekunder. Praktiskt taget all denna tid upptas av registrering i Uversa.