◄ 165:3
Kapitel 165
165:5 ►

Missionen i Pereen börjar

4. Att dela arvet

165:4.1

Medan apostlarna döpte troende talade Mästaren med dem som hade dröjt kvar. En ung man sade till honom: ”Mästare, min far dog och lämnade en stor förmögenhet åt mig och min bror, men min bror vägrar att ge mig det som tillhör mig. Vill du därför säga åt min bror att dela arvet med mig?” Jesus var smått förnärmad över att den här materiellt sinnade ynglingen ville ta upp en sådan ekonomisk fråga till diskussion, men han tog tillfället i akt för att meddela ytterligare undervisning och sade: ”Människa, vem har satt mig till skiftare mellan er? Var har du fått den idén att jag befattar mig med denna världens materiella angelägenheter?” Sedan vände han sig till alla som stod omkring honom och sade: ”Akta er för allt habegär. En människas liv består inte i överflöd på saker som hon äger. Lyckan kommer inte från förmögenhetens makt, och glädjen flödar inte fram från rikedomar. Förmögenheten är inte i och för sig en förbannelse, men att älska rikedom leder ofta till en sådan hängivenhet för världsliga ting att själen blir blind för de andliga realiteternas vackra lockelser i Guds rike på jorden och för fröjderna i det eviga livet i himlen.

165:4.2

”Låt mig berätta för er en historia om en rik man vars mark gav honom rikliga skördar. När han hade blivit mycket rik började han resonera för sig själv och sade: ’Vad skall jag göra med alla mina rikedomar? Jag har nu så mycket att jag inte har någon plats att försvara min förmögenhet.’ Och när han hade funderat på sitt problem sade han: ’Så här skall jag göra: jag river mina lador och bygger större så att jag får gott om utrymme att lagra mina skördar och mina varor. Sedan kan jag säga till min själ: Min vän, nu är du väl försörjd i många år framöver. Nu kan du ta det lugnt: ät, drick, och roa dig, ty du är rik och välförsedd.’

165:4.3

”Men den rike mannen var också dåraktig. Medan han sörjde för de materiella behoven hos sitt sinne och sin kropp, hade han underlåtit att lägga upp skatter i himlen för andens tillfredsställelse och själens frälsning. Och sedan fick han inte ens nöjet av att konsumera sin lagrade förmögenhet, ty samma natt krävdes hans själ. Den natten kom det stråtrövare, som bröt sig in i huset för att döda honom, och sedan de hade plundrat hans lador tände de eld på resten. Och om den egendom som undgick rövarna började hans arvingar slåss sinsemellan. Den här mannen samlade skatter åt sig själv på jorden, men han var inte rik inför Gud.”

165:4.4

Jesus behandlade den unge mannen och hans arv på detta sätt, därför att han visste att girighet var hans problem. Även om så inte hade varit fallet, skulle Mästaren inte ha ingripit, ty han blandade sig aldrig ens i sina apostlars, än mindre sina lärjungars, världsliga angelägenheter.

165:4.5

När Jesus hade avslutat sin berättelse reste sig en annan man och frågade honom: ”Mästare, jag vet att dina apostlar har sålt alla sina jordiska ägodelar för att följa dig, och att de har allting gemensamt liksom esséerna, men vill du att vi alla som är dina lärjungar skall göra likadant? Är det synd att äga ärligt anskaffad förmögenhet?” Jesus svarade på denna fråga: ”Min vän, det är ingen synd att ha en hederlig förmögenhet; men det är en synd om du gör dina materiella rikedomar till skatter, som kan uppsluka ditt intresse och avleda din tillgivenhet från hängivenheten för rikets andliga strävanden. Det är ingen synd i att ha ärligt anskaffade tillgångar på jorden förutsatt att din skatt är i himlen, ty där din skatt är där är också ditt hjärta. Det är stor skillnad mellan förmögenhet som leder till girighet och själviskhet och den som ägs och fördelas i en anda av förvaltarskap av dem som har ett överflöd av jordiska ägodelar och som så frikostigt bidrar till uppehället för dem som ägnar all sin energi åt rikets arbete. Många av er som är här och är utan pengar får mat och logi i tältstaden där borta därför att generösa män och kvinnor med förmögenhet har försett er värd David Sebedaios med medel för sådana ändamål.

165:4.6

”Men glöm aldrig att förmögenhet i sista hand är förgänglig. Kärleken till rikedomar skymmer och rentav förstör alltför ofta den andliga synen. Underlåt inte att inse faran av att förmögenheten blir, inte er tjänare utan er herre.”

165:4.7

Jesus lärde eller tolererade aldrig bristande förutseende, sysslolöshet eller likgiltighet för försörjningen av den egna familjens fysiska behov, eller beroende av allmosor. Men vad han lärde var att det materiella och världsliga måste underordnas själens välfärd och den andliga naturens framsteg i himmelriket.

165:4.8

Sedan, medan människorna gick ned till floden för att bevittna döpandet, kom den förstnämnde mannen fram till Jesus för att privat tala om sitt arv, då han tyckte att Jesus hade behandlat honom hårt; och när Mästaren igen hade hört honom svarade han: ”Min son, varför missar du tillfället livnära dig av livets bröd en dag som denna, för att istället tillfredsställa ditt giriga sinnelag? Vet du inte att de judiska arvslagarna kommer att tillämpas rättvist om du går med ditt klagomål till synagogans domstol? Kan du inte se att mitt arbete har att göra med att se till att du känner till ditt himmelska arv? Har du inte läst i skriften: ’Där är han som med sin försiktighet och med mycket snålande blir rik, och detta blir hans belöning: Fastän han säger att han funnit ro och nu ständigt skall kunna äta av sina varor, vet han dock inte vad tiden för med sig för honom, och dessutom måste han lämna allt detta åt andra när han dör.’ Har du inte läst budet: ’Du skall inte ha begärelse.’ Och igen: ’De har ätit och blivit mätta och feta, och sedan vände de sig till andra gudar.’ Har du läst i psaltaren att ’Herren avskyr den girige’, och att ’det lilla som en rättfärdig har är bättre än många ogudaktigas rikedomar.’ ’Om rikedomar samlas, sätt dem inte i ditt hjärta.’ Har du läst stället där Jeremia säger: ’Låt inte den rike förhärliga sig i sin rikedom’; och Hesekiel uttalade en sanning när han sade: ’Med sina läppar gör de sken av älskvärdhet, men deras hjärtan strävar bara efter egen vinning.’”

165:4.9

Jesus sände bort den unge mannen med orden: ”Min son, vad hjälper det dig om du vinner hela världen och förlorar din egen själ?”

165:4.10

Till en annan som stod nära intill och som frågade hurdan ställning de rika skulle ha på domedagen svarade han: ”Jag har inte kommit för att döma vare sig rika eller fattiga, men det liv som människorna lever dömer var och en. Vad som än i övrigt kan tänkas beröra de rika vid domen måste åtminstone tre frågor besvaras av alla som skaffar sig en stor förmögenhet, nämligen:

165:4.11

”1. Hur mycket förmögenhet samlade du?

165:4.12

”2. Hur fick du den här förmögenheten?

165:4.13

”3. Hur använde du din förmögenhet?”

165:4.14

Sedan gick Jesus in i sitt tält för att vila en stund före kvällsmaten. När apostlarna var färdiga med döpandet kom de också och hade velat tala med honom om förmögenhet på jorden och skatter i himlen, men han sov.


◄ 165:3
 
165:5 ►