På eftermiddagen den sista högtidsdagen, efter att apostlarna hade misslyckats i sina försök att övertala Jesus att fly från Jerusalem, gick han igen in i templet för att undervisa. Då han fann en stor grupp troende samlad i Salomons pelargång, talade han till dem och sade:
”Om mina ord förblir hos er och ni vill göra min Faders vilja, då är ni verkligen mina lärjungar. Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria. Jag vet hur ni tänker svara mig: Vi är Abrahams barn, och vi är inte slavar under någon; hur skall vi då bli fria? Må så vara, men jag talar inte om yttre underkastelse under en annans välde; jag avser själens friheter och rättigheter. Sannerligen, sannerligen säger jag er: var och en som syndar är slav under synden. Och ni vet att slaven sannolikt inte stannar i sin herres hus för alltid. Ni vet också att sonen får förbli i sin faders hus. Om nu Sonen gör er fria, gör er till söner, blir ni verkligen fria.
”Jag vet att ni härstammar från Abraham, men era ledare vill döda mig för att mitt ord inte har tillåtits ha dess omvandlande inverkan i deras hjärtan. Deras själar är förseglade av fördomsfullhet och förblindade av hämndlysten stolthet. Jag förkunnar för er den sanning som den evige Fadern visar mig, medan dessa vilseledda lärare försöker göra vad de har lärt sig endast av sina jordiska fäder. Och när ni svarar att Abraham är er fader, säger jag er att om ni vore Abrahams barn, skulle ni göra vad Abraham gjorde. En del av er tror på min undervisning, men andra strävar efter att förgöra mig därför att jag har sagt er sanningen, som jag har fått från Gud. Så behandlade inte Abraham sanningen från Gud. Jag inser att några av er har bestämt sig för att göra den ondes gärningar. Om Gud vore er Fader skulle ni känna mig och älska den sanning som jag uppenbarar. Vill ni inte se att jag har utgått från Fadern, att Gud har sänt mig, att jag inte gör detta arbete av mig själv? Varför förstår ni inte mina ord? Är det för att ni har valt att bli den ondes barn? Om ni är mörkrets barn, vill ni knappast vandra i ljuset av den sanning som jag uppenbarar. Ondskans barn följer endast i spåren efter sin fader, som var en bedragare och som inte stod för sanningen därför att någon sanning till slut inte fanns hos honom. Men nu kommer Människosonen, som talar sanning och lever enligt den, och många av er vägrar att tro.
”Vem av er förklarar mig skyldig till synd? Om jag således förkunnar och i mitt liv följer sanningen som Fadern har visat mig, varför tror ni mig då inte? Den som tillhör Gud lyssnar gärna till Guds ord. Därför lyssnar många av er inte till mina ord, för att ni inte tillhör Gud. Era lärare har rentav dristat sig till att säga att jag utför mina gärningar med djävulsfurstens kraft. En här intill har just sagt att jag är besatt av en djävul, att jag är ett djävulens barn. Men alla ni som är ärliga mot era egna själar vet mycket väl att jag inte är någon djävul. Ni vet att jag ärar Fadern även när ni skändar mig. Jag söker inte min egen ära, endast min Paradisfaders ära. Och jag dömer er inte, ty det finns en som dömer för mig.
”Sannerligen, sannerligen säger jag till er som tror på evangeliet, att den som bevarar detta sanningens ord levande i sitt hjärta skall aldrig se döden. Och nu säger en skriftlärd alldeles intill mig att detta uttalande bevisar att jag är besatt av en djävul, eftersom ju Abraham är död och profeterna likaså. Och han frågar: ’Är du så mycket större än Abraham och profeterna att du vågar stå här och säga att den som bevarar ditt ord inte skall se döden? Vem tror du dig vara att du vågar yttra sådana hädelser?’ Och jag säger till alla sådana, att om jag förhärligar mig själv, är min härlighet ingenting värd. Men det är Fadern som skall förhärliga mig, den samme Fader som ni kallar Gud. Men ni har inte lyckats lära känna denne er Gud och min Fader, och jag har kommit för att föra er samman, för att visa er hur ni verkligen blir Guds söner. Fastän ni inte känner Fadern, känner jag sannerligen honom. Även Abraham fröjdade sig över att få se min dag, och genom sin tro såg han den och gladde sig.”
När de otroende judarna och det judiska rådets agenter som nu hade samlats fick höra dessa ord ställde de till tumult när de ropade: ”Du är inte femtio år, och ändå säger du dig ha sett Abraham; du är ett djävulens barn!” Jesus kunde inte fortsätta föreläsningen. När han avlägsnade sig sade han endast: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: jag är innan Abraham blev till” Många av dem som inte trodde rusade fram för att finna stenar att stena honom med, och det judiska rådets agenter sökte arrestera honom, men Mästaren lyckades ta sig snabbt genom tempelgångarna och undkom till en hemlig mötesplats nära Betania, där Marta, Maria och Lasaros väntade på honom.