◄ 144:2
Kapitel 144
144:4 ►

I Gilboa och Dekapolis

3. Den troendes bön

144:3.1

Apostlarna var fortfarande inte nöjda; de ville att Jesus skulle ge dem en modellbön som de kunde lära de nya lärjungarna. Efter det att Jakob Sebedaios hade lyssnat till denna föreläsning om bön sade han: ”Bra så, Mästare, men vi önskar inte en böneformel så mycket för oss själva som för de nyare troende som så ofta ber oss: ’Lär oss hur vi på ett acceptabelt sätt skall be till Fadern i himlen.’”

144:3.2

När Jakob hade slutat tala sade Jesus: ”Om ni således fortfarande önskar en sådan bön, vill jag ge er en som jag lärde mina bröder och systrar i Nasaret”:

144:3.3

Fader vår som är in himmelen,

144:3.4

Helgat vare ditt namn,

144:3.5

Må ditt rike komma, må din vilja ske,

144:3.6

på jorden så som i himmelen.

144:3.7

Ge oss idag vårt bröd för morgondagen.

144:3.8

Uppfriska våra själar med livets vatten.

144:3.9

Och förlåt oss alla våra skulder,

144:3.10

liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.

144:3.11

Fräls oss från frestelsen, rädda oss från det onda.

144:3.12

Och gör oss allt mer lika fullkomliga som du är.

144:3.13

Det är inget märkligt med att apostlarna önskade att Jesus skulle lära dem en modellbön för de troende. Johannes Döparen hade lärt sina anhängare flera böner; alla stora lärare hade formulerat böner för sina elever. Judarnas religiösa lärare hade tjugofem eller trettio färdiga böner som de rabblade upp i synagogorna och även på gathörnen. Jesus tyckte särskilt illa om offentligt bedjande. Fram till denna tid hade apostlarna endast några få gånger hört honom be. De såg honom tillbringa hela nätter i bön eller andakt, och de var mycket nyfikna på att få veta sättet eller formen för hans böner. De yrkade faktiskt på att få veta vad de skulle svara folkmassorna när dessa bad om att bli undervisade om hur de skulle be, liksom Johannes hade undervisat sina lärjungar.

144:3.14

Jesus lärde de tolv att alltid be i hemlighet; att gå avsides för sig själva till naturens lugna omgivningar eller att gå in i sina rum och stänga dörren när de ägnade sig åt bön.

144:3.15

Efter Jesu död och uppstigning till Fadern blev det sed hos många troende att avsluta denna så kallade Herrens bön med tillägget ”I Herrens, Jesu Kristi namn.” Ännu senare gick två rader förlorade vid kopiering och bönen försågs med en extra mening som lydde: ”Ty riket är ditt, och makten och härligheten, i evighet.”

144:3.16

Jesus gav apostlarna bönen i kollektiv form, så som de hade bett den i hemmet i Nasaret. Han lärde aldrig ut någon formell personlig bön, endast böner för grupper, familjer eller större samlingar. Och han erbjöd sig aldrig frivilligt att göra det.

144:3.17

Jesus lärde att en effektiv bön måste vara:

144:3.18

1. Osjälvisk—inte enbart för en själv.

144:3.19

2. Troende—i enlighet med tron.

144:3.20

3. Uppriktig—med ärligt hjärta.

144:3.21

4. Intelligent—i enlighet med förståndet.

144:3.22

5. Förtröstansfull—underställd Faderns allvisa vilja.

144:3.23

När Jesus tillbringade hela nätter på berget med att be var det främst för hans lärjungar, i synnerhet för de tolv. Mästaren bad mycket litet för sig själv, fastän han ägnade sig åt mycken gudsdyrkan i form av insiktsfull gemenskap med sin Paradisfader.


◄ 144:2
 
144:4 ►