◄ 105:3
Kapitel 105
105:5 ►

Gudomen och verkligheten

4. Enhet, tvåfaldighet och trefaldighet

105:4.1

Universumfilosoferna postulerar JAG ÄRs evighetsexistens som urkällan till all verklighet. Samtidigt därmed postulerar de JAG ÄRs självsegmentering i de primära relationerna med sig själv—de sju faserna av infinitet. För det tredje postulerar de samtidigt med detta antagande att Infinitetens Sju Absolut uppkommer i evigheten och att tvåfaldighetssammanbindningen mellan de sju faserna i JAG ÄR och dessa sju Absolut förevigas.

105:4.2

Självuppenbarelsen av JAG ÄR framskrider sålunda från det statiska självet genom självsegmentering och självrelationer till absoluta relationer, relationer med självhärledda Absolut. Tvåfaldighetens existens uppkommer sålunda i det eviga förbundet mellan Infinitetens Sju Absolut och den sjufaldiga infiniteten i de självsegmenterade faserna av den självuppenbarande JAG ÄR. Dessa tvåfaldiga relationer som förevigas för universerna som de sju Absoluten eviggör de djupaste grundvalarna för all universumverklighet.

105:4.3

Det har någon gång konstaterats att enheten initierar tvåfaldigheten, att tvåfaldigheten ger upphov trefaldigheten och att trefaldigheten är den evige förfadern till allting. Det finns verkligen tre stora klasser av urtida relationer, nämligen:

105:4.4

1. Enhetsrelationer. Relationer som existerar inom JAG ÄR när denna enhet uppfattas som en trefaldig och sedan som en sjufaldig självdifferentiering.

105:4.5

2. Tvåfaldsrelationer. Relationer som existerar mellan JAG ÄR som sjufaldig och Infinitetens Sju Absolut.

105:4.6

3. Trefaldsrelationer. Dessa är de funktionella förbunden mellan Infinitetens Sju Absolut.

105:4.7

Trefaldsrelationerna uppkommer från tvåfaldighetens grundvalar på grund av ofrånkomligheten av de ömsesidiga förbunden mellan Absoluten. Dessa trefaldighetsförbund eviggör potentialen i all verklighet; de omfattar både den gudifierade och den icke-gudifierade verkligheten.

105:4.8

JAG ÄR är obegränsad infinitet som enhet. Tvåfaldigheterna eviggör verklighetens grundvalar. Trefaldigheterna eventuerar infinitetens förverkligande som universell funktion.

105:4.9

För-existentialer blir existentiala i de sju Absoluten, och existentialerna blir funktionella i trefaldigheterna, de grundläggande förbunden mellan Absoluten. Samtidigt med eviggörandet av trefaldigheterna är universumscenen färdig—potentialerna finns till och aktualerna är närvarande—och evighetens helhet bevittnar diversifieringen av den kosmiska energin, utspridningen av Paradisets ande, utrustningen med sinne samt utgivningen av personlighet. Tack vare detta förenas alla dessa gudoms- och paradisderivat genom erfarenhet på de skapades nivå och genom andra förfaranden på nivån ovanför de skapade.


◄ 105:3
 
105:5 ►